Sammanställning av texter skrivna av Johann Lang, Einar Gustafsson och Hans Samland
Bikungen Alexander Lundgren
Alexander Lundgren står i särklass som instruktör och agitator inom Svensk biodling under 1900-talet. Sin forskning och undervisning bedrev han på egen hand och i samarbete med ideella biodlarorganisationer.
En nydanare som i 50 år skulle föra fram förbättringar i kupkonstruktioner, redskap, biraser, honungskvalitet, i försäljningsmöjligheterna av biodlingens produkter mm har givit honom ett stort utrymme i biodlingens historia.
Alexander Lundgren, född i Skön 1874, kom till Huddinge 1915 där han verkade till sin död 1948. Han startade tidningen Bigården som 1918 överlämnades till Svenska biodlareföreningen som 1919 blev Sveriges Biodlares Riksförbund. Lundgren ingick i förbundsstyrelsen och blev 1920 redaktör för Bitidningen. Redaktörskapet innehade han i 25 år liksom sekreteraresysslan i förbundet.
Alexander Lundgren hade biredskapsfabrik. Med start 1920 drev han under 25 år biodlareskolan på villa Björksta, Fullerstavägen 6 i Huddinge. Eleverna kom från hela landet. På eget förlag skrev han flera böcker varav Lärobok i biskötsel, utkom med 7 upplagor (över 40.000 ex), och Kupsnickaren hör till de mera kända.
Lundgrens insatser uppmärksammades även på högre ort och 1934 blev han riddare av Vasaorden. Samma år erhöll han Patriotiska sällskapets guldmedalj.
1943 kom Boken om bina som under flera decennier blev biodlarnas ”Bibel”, författad av A. Lundgren och G. Notini.
Huddingeortens Biodlareförening bildades 1939
Lördagen den 18 november 1939 samlades biodlare från Huddinge, Stuvsta, Älvsjö och Enskede hos redaktören Alexander Lundgren på Björksta i Fullersta och beslöt att bilda en biodlareförening för detta område ”söder om Slussen”, som det står i protokollet. Södra Stockholmstraktens biodlareförening blev namnet, men detta ändrades rätt snart till Huddingeortens biodlareförening, vilket föreningen ännu idag lystrar till.
Förutom redaktör Lundgren, ingick i den första styrelsen Walfrid Larsson och Olof Fridlund, Stuvsta, Sune Werther, Holmgård och H. Herlow, Enskede. Av äldre årsberättelser framgår att föreningen var mycket aktiv och anordnade instruktionsmöten och utflykter för över hundratalet medlemmar. 1944 var medlemsantalet 131.
Huddingeortens biodlareförenings starke man vid bildandet 1939 var framlidne redaktören Alexander Lundgren i Huddinge, populärt kallad ”Bikungen”, ses ovan med sin maka Maria. Se även omslag till några av de fackskrifter som Alexander producerade.
Många kurser var förlagda till Lundgrens bigård i Huddinge och i detta sammanhang kommer fru Maria ”Maja” Lundgren in i bilden. Alla biodlare från när och fjärran välkomnades i makarnas hem, som förutom redaktion för Bitidningen, sekreteriat för Sveriges Biodlares Riksförbund även hade ansvar för ett hundratal bisamhällen uppställda i hembigården och utbigården i Botkyrka.
Bimöte på 1950-talet hos Gunnar Sjöqvist, ”Bikung” i Segeltorp med Ove Oxelstam som instruktör i centrum. Einar Gustafsson, t.h. vid husväggen, introducerad i biodlingen av Alexander Lundgren, lutar huvudet tankfullt mot handen. Einar var till långt in på 1990-talet en av de drivande krafterna i Huddingeortens Biodlareförenings styrelse. I decennier också sekreterare i Stockholms Biodlares länsförbund och revisor i Sveriges Biodlares Riksförbund. Många av dagens biodlare har genom Einar Gustafsson fått sin första kontakt med bina.
Studiecirkel på 1950-talet i Huddingeortens Biodlareförening med Ove Oxelstam som ledare. T.h. om Oxelstam föreningens ordförande smidesmästare B. G. Grönberg. Einar Gustafsson syns längst t.v. Oxelstam var under många år ordförande i Huddingeortens Biodlareförening. Han skötte under många år även Skansens bisamhällen.
Smidesmästaren B. G. Grönberg, Älvsjö, hyllades på sin 80-årsdag 1954 som föreningens ordförande under inalles 16 år. Gunnar Roswall, redaktör för bitidningen, nummer 1 från vänster, Ove Oxelstam, ordförande i 17 år i vår förening nummer 2 från vänster, Einar Gustafsson, nummer 2 från höger, föreningens sekreterare i över 40 år, expeditionsföreståndare i Stockholms Läns Biodlareförbund under ett tjugotal år och mångårig revisor i Riksförbundet är kända ansikten från den tiden.
Biutställning på 60-talet i Ostermans marmorhallar, Stockholm. Inga Pettersson och Gerda Eriksson, båda med biodlingar i Huddinge. Kvinnorna börjar nu på allvar ta för sig i den tidigare mansdominerade biodlingen. En syssla som för övrigt lämpar sig väl för personer med ett ”mjukare handlag”. Arne Serrander till vänster i bilden.
Nils Gonnert var en fascinerande personlighet i Huddinge. Internationellt känd uppskattad populärvetenskaplig föreläsare och lärare, biodlare, författare, filmare och fotograf. Författare till boken Det otroliga bisamhället, Rabén & Sjögren, som utkom 1969. I boken har han samlat ett unikt bildmaterial. Nils Gonnert gjorde flera filmer bl.a. om bisamhället och om bålgetingen. Nils Gonnerts bikupa av trågmodell finns på muséet vid Sundby.
1979 startade Huddingeortens Biodlareförening sin Föreningsbigård vid gamla ”Rävfarmen” i Sundby Gård. Initiativtagare var Nils-Åke Karlsson, Arne Flodin, Einar Gustafsson och Johann Lang. 1980 invintrades 4 samhällen, år 2002 var antalet 10 st. I Föreningsbigården utbildas nybörjare och under sina första år kunde de få ställa upp sina bisamhällen i bigården. Syftet med bigården är att prova material och skötselmetoder till nytta för medlemmarna och att låta en intresserad allmänhet få en inblick i binas liv.
En riktig veteran och trotjänare i föreningen är Einar Gustafsson som kom med i föreningens styrelse redan 1947 där han verkade till 1995. Hela 48 år ägnade sig Einar åt föreningen, ett mycket, mycket svårslaget rekord
Ordföranden i föreningen genom tidarna
Nuvarande ordförande i Huddingeortens Biodlareförening är Hans Samland som tog över ordförandeklubban i 2009.
Ordföranden i föreningen genom tidarna har varit:
1939-1940 H. Herlow
1940-1941 Walfrid Larsson
1941-1942 F.O. Andersson
1942-1958 B.G. Grönberg
1958-1975 Ove Oxelstam
1975-1986 Roland Silverblom
1986-1987 Nils-Åke Karlsson
1987-2000 Christer Johannesson
2000-2009 Lena Hjelmérus
2009-nuvarande Hans Samland
HBF:s ordförandeklubba
Huddingeortens Biodlareförening bildades som ovan nämnd 1939 och dess första ordförande var H. Herlow, Enskede och dess vice ordförande Walfrid Larsson, som redan efter ett år övertog ordförandeskapet under ett år.
Walfrid Larsson bodde i villa i det område som idag innefattar Vikingavägen men fick lämna området då den nya bebyggelsen vid Kvarnbergsplan började.
Larsson var konstnärligt begåvad och målade tavlor och skulpterade i trä. Bl.a skissade han fram HBF:s första standar, men det mest tilltalande var den ordförandeklubba han snidade och överlämnade till föreningen, när han lämnade biodlingen för nybebyggelsen. Han var då en gammal man.
Klubban används fortfarande vid föreningsmöten och kommer att göras så även i framtiden. Hoppas vi. Den har formen av en halmkupa med föreningens namn inristat. Den visar konstnärskap och driven förmåga att handskas med kniv och stämjärn.